majaspsykologi.blogg.se

Humanistiskt perspektiv

Inom detta perspektiv tror man på den fria viljan. Det är INTE biologiska drifter eller mekanisk inlärning som får människan att agera, utan en önskan om att finna meningsfullhet i tillvaron.
Perspektivet har en positiv människosyn och anser att människan har förmåga att ta ansvar och göra intelligenta val.

Det finns både fördelar och nackdelar med detta synsätt:

Abraham Maslow

     Abraham Maslow

Abraham Harold Maslow, föddes 1908 och var en amerikansk psykolog som blev mest känd för sin behovshierarki. Inom denna behovshierarki behandlas motivationen hos individer. I början av 1960-talet myntade han begreppet humanistisk psykologi tillsammans med en man som hette Carl Rogers. Maslows behovstrappa kom att användas även inom försvarsmaktens ledarskapsutbildning och Maslows teori har använts mycket inom forskning om motivation.

Maslows behovshierarki.

En behovshierarki eller behovstrappa är en förklaringsmodell inom psykologin för hur människor prioriterar sina behov. Behoven på en lägre nivå måste vara tillfredsställda innan högre mål blir viktiga för individen.

 Steg 1: Basbehov. Mat, vatten, syre (men även behov av att undvika smärta, sova, röra på sig och ha sex).

Steg 2: När de fysiologiska behoven är tillfredsställda fokuserar individen på säkerhet och trygghet. Stabil vardag, rutiner och enklare regler är bra att ha för att inte känna ångest.

Steg 3: Om individen känner sig trygg söker denne efter gemenskap med andra människor. Vi vill känna att vi är en del av något större än oss själva.

Steg 4: Om vi känner gemenskap så vaknar nästa behov, behovet av uppskattning. Makt, kändisskap, respekt eller behov av självförtroende, kompetens och självrespekt.

Steg 5: Behovet av självförverkligande är ett behov som hela tiden förändras. Att vara den mest kompletta versionen av sig själv som man kan vara. Få människor når hit.
 

Carl Rogers

                                                                                 Carl Rogers

Carl Rogers trodde att alla människor var goda och att empati hade en helande kraft. Individen föds god, och det är dåliga erfarenheter, missförstånd eller att personen missunnas som gör personen ond.

Världen är inte objektiv- vi upplever den på olika sätt. Detta kan leda till att individer hamnar i konflikter med varandra.

Självet och idealsjälvet

En mycket kort och enkel förklaring av vad detta innebär följer här:

Självet: är den bild vi har av oss själva.

Idealsjälvet: är den personen som vi önskar att vi var.

• Om självet och idealsjälvet skiljer sig mycket från varandra blir det inkongruens. Detta innebär att individen får dåligt självförtroende.

• Om självet och idealsjälvet liknar varandra blir det kongruens. Detta innebär att individen får ett gott självförtroende.

Alltså:

En viktig del av Rogers teori är självet, det som man kallar "jag".

Självet kan även kallas realsjälvet, som är uppfattningen om oss själva. Erfarenheter och information som inte passar ihop med den egna självbilden kan enligt Rogers skapa en känsla av hot mot oss själva. Därför förvränger vi det som vi anser strida mot självbilden. Utöver realsjälvet har vi ett idealsjälv, som är en bild av hur vi skulle vilja vara. Om dessa överensstämmer känner vi oss tillfredsställda, men gör de inte det så skapas ett missnöje.

En annan del i Rogers teori är villkorslös kärlek. Han menar att om barnet får kärlek och accepteras så som han/hon är så överensstämmer idealsjälvet med realsjälvet och kongruens (överensstämmelse) uppstår. Stämmer de inte överens uppstår inkongruens, alltså att idealsjälvet och realsjälvet inte avspeglar varandra. En fullt fungerande person enligt Rogers har en kongruent självbild (alltså idealsjälvet överensstämmer med realsjälvet).
Ett glapp mellan hur man är och hur man vill vara kan uppstå när ett barn får ett intvingat beteende, alltså att barnet måste göra någonting för att bli accepterad. Exempelvis har en pojke i klassen tagit på sig rollen som klassens clown och för att bli accepterad måste han fortsätta spela clown fastän han kanske inte vill det.

Masker: I alla samhällen finns det normer, oskrivna regler, gällande hur vi ska bete oss, se ut, tycka, känna osv. i olika situationer. Om vi avviker från dessa normer är vi oroliga för att inte bli accepterade av andra och då kan vi ta på oss en mask. En mask förändrar hur vi ser ut på utsidan men vi är fortfarande samma personer på insidan.
När vi sätter på oss masker för att vinna andras kärlek blir vi inte älskade för de vi egentligen är innerst inne.

Klientcentrerad terapi: Rogers utvecklade en terapimetod som han kallade för klientcentrerad terapi eftersom fokus ligger på klienten. Han använde ordet klient istället för patient, eftersom ordet patient förmedlar känslor av sjukdom (och då behöver man ju en läkare och inte en terapeut).

Den klientcentrerade terapin lägger fokus på det friska hos människan istället för att gräva i det som inte fungerar.Terapeuten lyssnar med öppet sinne och skapar ett klimat där klienten vågar öppna sig. Man engagerar sig i klientens problem, är icke-dömande och empatisk. Terapin liknar lite en förälder som älskar sitt barn villkorslöst.

Instuderingsuppgifter

* Kan du själv ge ett exempel på hur självet och idealsjälvet inte överensstämmer, och hur då denna person kommer att må?

* Reflektera över det här med maskerna. Har du själv en mask du bär, och när bär du denna i så fall?