Psykodynamiskt perspektiv
Majas Psykologi
Psykodynamiskt perspektiv.
Sigmund Freud (föddes 1856). Studerade medicin och filosofi. Han ägnade sig sedan åt behandling av nervsjukdomar och fann då att man kunde komma åt obehagliga minnen, som patienten hade trängt bort, genom samtal, hypnos och fria associationer. Han upptäckte att dessa minnen kom från patienternas barndom och att de ofta var sexuellt laddade.
Sigmund Freud
Freud arbetade hos en fransk läkare som hette Charcot (1885). Han arbetade med paralyserade patienter och upptäckte att det fanns paralyser som inte hade fysiologiska orsaker, utan psykologiska. Denna paralys försvann när patienten kom ihåg viktiga händelser som hade skett innan det paralytiska tillståndet uppkom. Freud listade ut att det fanns en omedveten del i människans psyke som kunde styra över kroppens fysiologiska funktioner och även driva en stor del av människans medvetna processer.
Den topografiska modellen
Freud utvecklade den topografiska modellen och den ser ut såhär:
I det förmedvetna finns sådant vi för tillfället inte är medvetna om, men som vi kan bli medvetna om ganska lätt. Censorn finns mellan det medvetna och det förmedvetna och det är censorn som befinner om informationen som är lagrad i det förmedvetna ska bli medvetet. Under sömnen försvagas denna censor och kan ibland släppa igenom vissa minnen som blir drömmar.
I det undermedvetna (även kallat omedvetna) finns idéer, tankar och händelser som är hotande för individen. Minnena är alltså bortträngda.
Drömmar och felsägningar var viktiga för Freuds arbete och genom att analysera drömmar kunde man nå omedvetna tankar som ville få uttryck. Eld kunde betyda fara, men också passion och värme. Drömmen kunde även vara ett uttryck för något man önskar. Drömmen bearbetar också sådant som skett under dagen då man har varit vaken.
Felsägningar var enligt Freud impulser som kunde tolkas.
Freud intresserade sig för den sexuella driften eftersom han trodde att den kunde leda till neuroser. (En neuros är en psykisk störning där symptomen är ångest, tvångstankar, fobier, hysteri). Freud ansåg att neurosen orsakades av en sexuell idé, fantasi eller händelse som patienten upplevt i barndomen. Hysteri ansågs vara en kvinnosjukdom och ordet hysteri betyder vandrande livmoder.
Den strukturella modellen
1923 presenterade Freud sin strukturella modell över människans psyke. Försök att hålla följande bild i ert huvud:
Detet: medfödda behov, drifter och reflexer. Styrs av driften och ville bara tillfredsställa sina drifter och behov. Ett barn skriker enbart för att det vill ha mat.
Jaget: kompromissar mellan detets drifter och överjagets krav. Utvecklas när man är ca 2 år gammal och barnet blir medveten om att det måste anpassa sig till den yttre verkligheten. Barnet inser att mamma inte alltid kan vara närvarande och att detta inte är farligt.
Överjaget: Då barnet är mellan 2-6 år gammal. Representerar samvetet och barnets moral, de regler och värderingar som finns i samhället som föräldrarna överför till barnet vid uppfostran.
Ibland blir det konflikter mellan jaget, detet och överjaget och psyket försöker att hantera dessa konflikter genom försvarsmekanismer. Individen vill behålla sin självkänsla och kommer då omedvetet att förvanska verkligheten. Då kan individen använda sig av olika försvarsmekanismer.
De vanligaste försvarsmekanismerna:
Projicering
är troligtvis den vi använder oftast. Då tillskriver vi andra människor våra egna mindre smickrande egenskaper eller känslor. De andra är ilska, snåla osv - inte jag. Man kan också överföra tidigare upplevelser av människors beteenden på de nya man träffar.
Regression
är en återgång till tidigare utvecklingsfaser vid bekymmer och oro. Barn som blir svartsjuka på småsyskon kan börja med nappflaska och blöjor igen. Vuxna kan vid problem och sorger vilja bli ompysslade och äta favoriträtter som man hade som barn.
Rationalisering
kallas det när vi gör bortförklaringar med "förnuftiga" argument av typen "surt, sa räven, om rönnbären" eller "jag fick inte jobbet för att jag är för gammal", när man i själva verket inte hade tillräckliga erfarenheter. Rationalisering kan också vara ett sätt att urskulda handlingar och åsikter, som "lite stryk mår barn bara bra av".
Bortträngning
(kallas ibland också för förträngning). Man stänger av sådant som är outhärdligt eller helt enkelt "glömmer" det. Att glömma överenskomna tider kan ibland vara ett uttryck för ett omedvetet motstånd mot det man ska göra. När man känner sig sviken och arg på någon kan känslan trängas bort och senare dyka upp "förklädd" till en depression.
Intellektualisering
eller isolering av känslor, är ett sätt att klara smärtsamma händelser genom att sakligt diskutera omständigheterna runt om. Ett exempel är när man lugnt redogör för sin allvarliga sjukdom, och isolerar sig från känslorna det kan väcka. Det är ett vanligt försvar i början av svåra händelser och förluster.
Objektförskjutning
innebär att någon annan eller något annat än vad som är det egentliga objektet får ta emot impulser och känslor. Barnet klipper sönder sin nalle istället för att visa sin ilska mot föräldrarna. Vuxna kan leva ut den irritation man känner inför chefer eller auktoriteter genom att sätta igång gräl hemma.
Sublimering
innebär att man väljer andra kanaler och sätt att uttrycka "olämpliga" impulser eller känslor. Ett klassiskt exempel är när sexdrift förvandlas till konstnärligt skapande. Yrkesvalet är ett annat område, där längtan att "ta hand om" och dominera andra ibland kan uttryckas i ett vårdyrke eller genom socialt arbete.
Freuds psykosexuella utvecklingsteori.
Freuds utvecklingsfaser.
Freud hade teorier om barns sexualitet och hur denna kan kopplas till utvecklingen. Wiens högborgerliga befolkning blev riktigt arga på Freud över denna typ av teori. Det är dock viktigt att komma ihåg att när Freud talade om sexualitet så syftar han inte på den sexualitet vi själva kanske kommer att tänka på, utan kanske mer på en mildare typ av attraktion.
Freud talade om erogena zoner, vilka är områden på kroppen som är speciellt känsliga. Freud delar in utvecklingen i fem olika faser. Grunden till en människans personlighet läggs under de tre första faserna.
Libido betyder livsenergi och livsdrift.
Fas 1. Den orala fasen (0-ca 1,5år) Munnen är erogen zon. Barnet använder munnen för att amma, suga på fingrar eller napp (senare smaka på, att undersöka saker). I den här fasen styrs barnet av den så kallade lustprincipen. Barnet vill ha omedelbar tillfredsställelse.
Fas 2. Den anala fasen (ca 1,5-3 år). Nu flyttas barnets erogena zon från munnen till ändtarms- och urinrörsöppningen. Barnet upptäcker sin förmåga att kunna producera någonting ur sin egen kropp, det väcker oftast ett intresse. Kan skapa skuldkänslor hos barnet för att det vill göra något som det inte får. Vi som föräldrar vill ha det på ett speciellt sätt och barnet kanske inte gör på detta sätt. Barnet tror sig klara av allting.
Fas 3. Den tidiga genitala fasen (ca 3-6 år). Könsorganen är barnets erogena zon, och dess libido tillfredsställs genom könsorganen (skall inte blandas ihop med en vuxensexualitet). Enligt Freud utvecklar barnet könsidentiteten under den senare delen av den tidiga genitala fasen genom oidipuskomplexet (oidipuskonflikten). Om barnet kan lösa sin oidipuskonflikt på ett bra sätt går det vidare i utvecklingen med en könsidentitet och ett fungerande överjag.
Fas 4. Latensen (ca 7-12 år). Barnets utveckling är lugnare och mer harmoniskt, och libido är vilande, latent. Det finns inte så mycket inre konflikt att lösa.
Fas 5. Den genitala fasen (ca 13-19 år). I den genitala fasen tillfredsställs libidon framförallt genom könsorganen, som är den erogena zonen. Det utvecklas en vuxensexualitet. I och med detta är den psykosexuella utvecklingen avslutad enligt Freud. Han ansåg att personlighetsutvecklingen styrs av en psykisk determinism (allt är förutbestämt). Kritiken mot hans teorier är svåra att empiriskt (empiriskt=grundad på erfarenhet) bevisa. Det finns inte heller några belägg för att händelser i den tidiga barndomen skulle ha så stor betydelse som han hävdade.
Oidipuskomplexet visar sig i slutet av den falliska fasen. Barnet vill rå om en av sina föräldrar och försöker att konkurrera ut den andra föräldern genom att identifiera sig med föräldern och exempelvis vara lika bra som pappa (för att få mammas uppmärksamhet). Pojken ger upp när han inser att han inte är lika stor och stark som pappa.
Flickor har elektrakomplex när de vill ha pappa för sig själv. Enligt Freud ger inte flickan upp sin pappa förrän hon hittat en partner och producerat ett eget barn.
Instuderingsuppgifter
1. Ibland blir det konflikter mellan jaget, detet och överjaget. Dessa konflikter försöker psyket hantera genom att använda sig av försvarsmekanismer. Kan du ge ett exempel på en försvarsmekanism och förklara med dina egna ord vad denna innebär?
2. Tänk på en händelse som du själv varit med om där du tycker att antingen du själv eller någon annan har använt sig av försvarsmekanismer. Berätta om händelsen - Vilken försvarsmekanism var det?
