Kognitivt perspektiv
Kognitivt perspektiv
Kognitivt perspektiv
Kognitiva torier koncentrerar sig på hur människor får kunskap om sig själva och sin omvärld. Vi fokuserar här på följande delar:
* Hur vi tänker.
* Hur vi får kunskap om vårt liv.
* Hur vi reagerar på vår verklighet.
Människor tänker, löser problem och reflekterar över hur vi handlar och det är detta som skiljer oss från djuren. Detta perspektiv lägger fokus på hur vi tänker och hur vi tolkar våra sinnesintryck.
Då vi läste om det behavioristiska perspektivet så kunde vi snabbt se att detta perspektiv fokuserade på att beskriva hur stimuli nådde våra sinnesorgan och hur sedan en respons skapades. Detta perspektiv fokuserar mer på vad som händer däremellan. Våra tankar kan vara medvetna eller omedvetna, oavsett är det våra tolkningar av stimuli som får oss att känna som vi gör, och att agera därefter.
|
Fördelar |
Nackdelar |
|
* Vi uppmärksammar outtalade tankar inom detta perspektiv vilket leder till att vi reflekterar över oss själva. Då får vi högre självkännedom och även en möjlighet till att kunna förändra oss själva. * Perspektivet är intresserat av hur nuet ser ut och håller fokus framåt i tiden, istället för bakåt. * Perspektivet vill att vi fokuserar på de tankar som får oss att må bra så att vi orkar arbeta för att världen ska bli bättre. Om vi bara ältar det som är dåligt, kommer vi aldrig att kunna komma framåt i livet. |
* Det är lätt att vi försummar bettenden och känslor om vi fokuserar för mycket på just tankar. Vi får inte glömma att vi styrs mycket av våra känslor! * Människan är mer komplex än vad detta perspektiv kanske visar. Perspektivet beskriver det mänskliga tänkandet som om det vore en kod i en dator. * Undersökningar visar att deprinerad människor oftare har en mer realistisk bild av verkligheten och ska vi då verkligen förvränga deras världbilder för att de ska må bra? |
Kognitiva schemas
Om vår omvärld är svårtolkad så leder det till att vi känner oro och ångest och därför försöker vi hela tiden att kategorisera vår omvärld å att den ska bli enklare att förstå. Dessa kategoriseringar skapar scheman hos oss som i sin tur avgör hur vi kommer att tänka, känna och agera i oolika situationer.
Vi börjar kategorisera vår omvärld redan när vi är små barn. Vi ser ett djur med fyra ben och en svans och utropar "vovve", då vi sitter i vår barnvagn. Mamma säger att det är en katt, och konstruktionen blir då motbevisad. Nästa gång vi ser detta djur utbrister vi "katt" vilket är helt korrekt ch beröms av mamma och då blir vår konstruktion förstärkt. På detta sätt lär vi oss genom våra liv att kategorisera vår omvärld (mycket förenklat). Våra kognitiva scheman är starkt kopplade till vår identitet och de kan därmed vara svåra att förändra. Den information som vi inte tycker passar in i våra scheman sorteras vi gärna bort och detta kallas för filtrering. Vi kan även lägga till utebliven information och då kallas det för komplettering. Vår hjärnas kapacitet är begränsad och vi kan inte hela tiden analysera varenda situation in i minsta detalj och därför använder vi oss av scheman.
Endast 5% av allt vi gör sker medvetet och inom det kognitiva perspektivet menar man att det omedvetna inte är något bortträngt (som Freud påstår) utan det är helt enkelt något vi intee uppmärksammat. Vi har även automatiska tankar och dessa är inte ett dugg objektiva utan de består av våra egna tidigare erfarneheter och våra antaganden. Tyvärr stämmer inte helt och hållet våra tidigare antaganden och då kan det ske förvrängningar av verkligheten i våra tankar.
Några exempel på kognitiva förvrängningar:
Personalisering innebär att individen ger sig själv en för stor roll i olika händelser. Trots att andra faktorer spelar in tar individen på sig ett personligt ansvar. Om en lärare skäller ut en hel klass, så kanske en enskild elev tar åt sig personligen av denna utskällning.
Selektiv abstraktion sker när individen tar en enskild del av en situation och fokuserar helt och hållet på denna istället för att se till helheten. Tänk dig att din pojkvän skickar ett jättegulligt sms till dig men stavar fel till ditt namn. Ouch...vad fokuserar du på? Innehållet eller namnet?
Övergeneralisering är den förvrängning individeni gör då individen tar enstaka händelser och sedan drar allmänna slutsatser utifrån dessa. Du seer en mamma skrika på sitt barn på Gekås och tänker att hon är säkert en kass mamma, men det kanha varit första och enda gången någonsin som denna mamma skrek på sitt barn.
Arbiträr inferens innebär att vi drar slutsatser alltför snabbt och utan konkret fakta. Du bjuder hem en klasskamrat på fest men hon kommer inte. Då kanske du drar slutsatsen att hon inte tycker om dig?
Om dina förväntningar stämmer överens med verkligheten så accepterar du den lättare vilket innebär att dina scheman avgör vad du uppmärksammar i din omgivning och hur du tolkar det du uppmärksammat.
Ju oftare ett schema aktiveras (används) desto starkare blir det och desto mer påverkar det dina upplevelser och indirekt dina beteenden.
Ett självschema är bilden du har av dig själv och vem du är. Självschemat blir extra avgörande för våra beteenden eftersom att det aktiveras i väldigt många situationer. Men schemat är situationsbundet och förändras beroende på miljö. I olika grupper har du olika erfarenheter och detta innebär att du kan ha olika sälv i olika situationer.
Det kollektiva självet och det individuella självet styrs av den kultur vi växer up i. Vi äger oftast lite av båda delarna. I en kollektiv kultur är det gemenskap som sttyr och man fokuserar inte så mycket på personliga mål. Man är lojala gentemot varandra och ser till gruppens bästa. I den individuella kulturen ser man mer till den närmaste familjen och vill vara unik. Man fokuserar mer på personliga mål hellre än sin relation till andra människor.
Privat, officiellt och socialt självschema
Vi har olika typer av självscheman, och i tabellen här nedan försöker jag framlägga på ett enkelt sätt vad dessa innebär:
|
Privat självschema |
Officiellt självschema |
Socialt självschema |
|
Detta är bilden du har av dig själv och den bygger på dina uppfattningar av hur du själv är. |
Detta handlar om hur du tror att andra uppfattar dig. När du verkligen vill bli omtyckt kanske du förändrar dig så att detta självschema inte stämmer överens med ditt privata självschema. |
Man kan även kalla detta för ett kollektivt självschema. Det handlar om vilka grupper du själv anser att du tillhör och hur väl du anser att du passar in i dessa grupper. |
Repetitivt tänkande
När vi befinner oss i en situation har vi inte tid att tänka över alla olika sätt att bemöta denna situation på. Vi måste ofta agera snabbt och på rutin i vår vardag vilket innebär att våra scheman aktiveras inför situationen så att vi kvickt kan lösa situationen på ett enkelt sätt. Du vet hur du gör när du korsar en väg, eller hur? Detta vet du eftersom du gjort det förut och har ett schema för det. Du tänker intepå varje steg du tar o0ch att du tittar i båda riktningarna utan detta sker på rutin.
Har vi inte befunnit oss i en situation sedan tidigare har vi säkerligen sett andra människor bemöta situationen och då agerar vi på liknande sätt. Då har vi ett påbörjat schema av hur vi ska bemöta denna situation.
Kognitiv terapi
Inom kognitiv terapi försöker man att fokusera på individens tankar. Det anses att psykisk ohälsa beror på ett dåligt tankemönster hos individen, och därför läggs fokus på att förändra individens tankesätt och ge individen nya tankesätt. Dessa nya tankesätt kommer att skapa nya känslor vilkte i sin tur kommer att leeda till nya beteenden. Kognitiva schemans som ofta gör att människor mår dåligt är de som gör att personen känner sig hjälplös eller inte värd att älska. De grundläggande schemana ger automatiska tankar och förvrängningar i olika situationer och dessa skapar problem och lidande för individen.
Om patienten har en dålig självbild måste självkänslan stärkas genom nya erfarenheter. Terapeuten kan ge patienten en hemuppgift som är enkel, för att stärkan personens självförtroende. Därefter höjs successivt svårighetsgraden. Tanken med denna typ av trapi är att patienten ska uppleva att den har kontroll och genom detta motverka denhjälplöshet personen känner.
Jean Piaget
Jean Piaget
Piaget föddes 1896 och han började intressera sig för förståndsutvecklingen början på 1920-talet. Han arbetade tillsammans med Binet som var en av de första som utvecklade intelligenstester. Piaget testade barn och blev snart nyfiken på barnens sätt att lösa uppgifterna i testen. Särskilt intresserad blev han av de felaktiga svaren. Han fann nämligen att det fanns ett visst mönster eller systematik i de fel barnen gjorde och då funderade han på om barn har ett alldeles eget sätt att tänka, som skiljer sig från vuxnas. Den metod han använde sig av under hela sitt forskarliv var observation. Genom noggranna observationer studerade Piaget barns sätt att lösa olika problem. Han försökte sätta sig in i hur barnen tänkte. Han fann att barnens sätt att tänka skedde i en bestämd ordning och efter bestämda regler. Enligt Piaget kan inte barnet hoppa över ett av dessa steg, utan stegen måste gås igenom i rätt ordning. Han studerade hur barnen löste olika typer av problem då de befann sig i olika åldrar och utifrån detta delade han in barnets tankeutveckling i fyra stadier:
Det sensomotoriska stadiet (0-1,5 år): Barnet tänker inte utan tar hjälp av sina sinnen, sin känsel och sina rörelser för att utforska världen.
Det preoperationella stadiet (1,5-7 år): Barn börjar använda symboler och genom detta kommer även språket. Man talar inom detta stadie om animism, vilket innebär att barnet inte kan skilja ett föremål från dess benämning. Barnet tror med andra ord att namnen tillhör tingen och uppstår ur dem. Även döda ting är levande för barnet. Barnet är egocentriskt. Barnet kan enbart tänka utifrån sig jälv och barnet tror även att dess tänkande har magisk kraft. Med andra ord tror barnet att om det önskar sig något tillräckligt mycket kommer detta att slå in.
Konkretoperationella stadiet (7-11 år): Enkel logik och begrepp som exempelvis "massa" kan användas. Barnet kan sortera saker i ordning så länge barnet har sakerna framför sig. Mentala operationer kan utföras på konkreta ting, därav namnet.
Formal-operationella stadiet (12- år) Ungdomen kan tänka abstrakt och göra operationer på abstrakta variabler genom att koppla ihop dessa i t ex naturlagar. Empiriska såväl som analytiska bevis kan användas.
Piaget går alltså ifrån barnets konkreta tänkande, till att barnet utvecklar ett mer abstrakt tänkande, desto äldre barnet blir.
En bra kortfilm om dessa fyra stadier går att finna på youtube. Här är länken:
http://www.youtube.com/watch?v=TRF27F2bn-A
Instuderingsuppgifter
* Hur bildas våra olika kognitiva scheman?
* Ge egna exempel på de kognitiva förvrängningarna övergeneralisering och personalisering.
* De kategoriseringar vi gör som barn ligger till grund för våra kognitiva scheman. Fundera över hur dina tidiga kategoriseringar gällande mat kan leda till att du äter och lagar mat på ett visst sätt idag.
