majaspsykologi.blogg.se

Biologiskt perspektiv

Inom detta perspektiv försöker man att förklara den psykoloiska delen av oss med hjälp av biologi. Perspektivet separerar inte kroppen från själen utan ser dessa två delar som en helhet.

* Beteenden, tankar och känslor kan förklaras med processer som sker i kroppen.

Detta perspektiv fokuserar på nervsystemet och hjärnan vilket kan kallas för en typ av neuropsykologi. Vi vill se vilka delar av hjärnan som kontrollerar olika områden (minne, språk, tal, motorik t.ex) och inom perspektivet undersöker man hur kemiska substanser (hormoner och signalsubstanser) påverkas oss psykiskt.

Som med alla perspektiv så finns det även här fördelar och nackdelar med perspektivet:

Evolution

-det naturliga urvalet.

Evolution är vad som sker då människan förändras för att lättare kunna anpassa sig och överleva i det klimat som för tillfället råder. Arter förändras som en konsekvens av det som kallas för det naturliga urvalet (detta försöker jag att förklara lite längre ner, med hjälp av ett exempel med harar som har långa bakben). Med det naturliga urvalet menar man att resurserna inte räcker till alla som föds, och därför överlever bara några få organismer inom varje art. De som överlever blir alltså de organismer som anpassat sig bäst efter sin omgivning.

Vissa egenskaper blir viktigare för vissa arter för att kunna överleva.

Harar har till exempel långa bakben för att kunna fly från rovdjur. Detta leder till att de harar som överlever och kan föröka sig, är just de harar som har längre bakben. Dessa harar fortplantar sig, och harungen ärver sina föräldrars långa ben. Med tiden blir det vanligare och vanligare att hararna har längre ben.

Evolutionspsykologi

Denna del av psykologin fokuserar på hur beteenden och känslor uppstår som en konsekvens av evolutionen.

* Beteenden är de rörelser som skapas av våra muskler och våra muskler styrs av vårt nervsystem. Nervsystemets uppbyggnad är en produkt av våra individuella erfarenheter.

De gener vi bär på är till stor del anpassade efter ett samhälle där vi en gång i tiden var jägare och samlare. Detta kan bli lite knepigt för oss människor då samhället har förändrats fortare än vad våra gener har gjort. Dagens samhälle är med industrialiserat och informationstekniskt. Vad kommer detta att få för konsekvenser för oss?

Du kanske har hört uttrycket "Starkast överlever" men ibland är det inte alltid en fördel att vara stark. 65 miljoner år tillbaka i tiden slog en asteroid ner på jorden och dödade totalt 65 % av alla arter. Bland de som var stora och starka dog hela 90 % ut!

Slumpen är ofta avörande inom evolutionen. Tänk dig två skalbaggar. En skalbagge råkar oturligt ut för att födas röd och den andra föds brun. Marken, där skalbaggarna tillbringar sina dagar är brun. Detta innebär att fåglar lättare kan se de röda skalbaggarna, och då är de dessa stackare som blir uppätna medan de bruna skalbaggarna kan pusta ut. Här avgjorde slumpen vilken färg skalbaggen föddes med, medan miljön avgjorde vilken färg som var lämpligast att ha.

Våra beteenden går att spåra långt tillbaka i tiden, till den tid då dessa beteenden först utvecklades. Höga höjder, spindlar och vargliknande varelser finns det många som har fobier för än idag, men vore det inte mer logist om vi hade fobier för bilar och pistoler med tanke på vilket hot dessa utgör för oss idag?Man anser att de sistnämnda inte har funnits tillräckligt länge för att de ska kunna ha gett något avtryck i våra gener.

Arv och miljö

Arv: de gener vi fötts med.

Miljö: den miljö vi lever i.

Människor föds med vissa grundegenskaper, men det betyder inte att våra beteenden och egenskaper är förutbestämda utan dessa påverkas av den miljö som vi lever i. Här talar man om två typer av miljöer:

* Social miljö: den utbildning jag gått, min uppfostran, mina upplevelser då jag exempelvis tittat på TV, de människor jag har omkring mig i min vardag.

* Biologisk miljö: Den miljö som skapas av de människor eller varelser som vi har omkring oss. De saker som rent fysiskt påverkar vår kropp och vårt psyke. Alkoholintag, maten vi äter, olika virus, solljuset.

Vilka människor vi kommer att bli påverkas alltså dels av våra gener som vi får av våra föräldrar, och även av den miljö som finns omkring oss. Men miljön kan faktiskt också påverka vårt DNA, så vår genetiska ram behöver inte vara beständig hela våra liv. När miljön påverkar vårt DNA talar vi om epigenitik. En viss miljö kan förändra våra gener kemiskt. Barn som har haft en far eller morförälder som utsatts för svält när denne var i tioårsålderna kan ha ett genetiskt medfött skydd gentemot diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. En annan studie visar att höns som lever i en stressande miljö får allt oftare kycklingar som har medfödda inlärningssvårigheter.

Hjärnans utveckling

Hjärnan utvecklas under hela våra liv. Först utvecklas de basala delarna av hjärnan- hjärnstammen. Denna sköter hjärtrytm, andning och vakenhet. Därefter utvecklas arbetsminne, språkförmåga, symboltänkande och till sist utvecklas de högsta funktionerna som handlar om bland annat framtidsplanering.

Nervceller sköter kommunikationen i kroppen och för vidare signaler som de tar emot. Elektriska impulser för vidare dessa signaler men när nervcellerna vill kommunicera med varandra så sker kommunikationen via kemiska ämnen- signalsubstanser.

Dessa kemiska ämnen skickas från en nervcell till en annan via ett litet mellanrum som kallas för synapsklyfta. I synapserna lagras även information och våra minnen är faktiskt förändringar i synapsernas strukturer. Utvecklingen går först långsamt i synapsbildandet, men när vi är ett år gamla har hastigheten ökat (en ettåring kan bilda en miljon synapser i sekunden!) och fram till puberteten bildas synapser fort. Därefter saktas tempot ner och det är därför vi är som allra mest formbara under vår barndom.

Miljön är avgörande för hjärnans utveckling

De nervceller vi använder utvecklas och de vi inte använder tynar bort. Från början har vi ett överskott av nervceller och beteenden lärs in genom att felaktiga nervcellsbanor sorteras bort medan de nyttiga banorna förstärks. Det är med andra ord viktigt att hjärnan får stimulans så att inte cellerna tynar bort. För mycket stimulans däremot kan leda till stress hos oss och då minskar vår inlärningskapacitet!

Under vissa perioder av vårt liv är vår hjärna extra känslig för miljömässiga stimuli. Vi har kritska perioder där vi måste få en viss typ av stimulans, och får vi inte denna stimulans precis då, under den kritiska perioden, kan det senare vara försent och det blir mycket svårt att kompensera för detta senare i livet.

Under våra första tre levnadsår är det extra viktigt att de ätverk av nervceller vi har som rör sig kring sociala och känslomässiga relationer tillgodoses. De barn som upplevt upprepade neativa erfarenheter under de första åren av sina liv, lider oftare av depressioner och ångeststörningar senare i livet.

Hjärnan och nervsystemet

Som jag tidigare nämnt är alla mänskliga betenden egentligen rörelser som produceras av våra muskelr som i sin tur styrs av nervsystemet och hjärnan.

Nervsystemets uppgift är att ta emot och förmedla signaler till kroppens alla olika delar. Det finns olika typer av nervceller. En del för signaler till hjärnan, andra skickar signaler inom hjärnan och en ytterligare grupp skickar signaler från hjärnan. I hjärnan bearbetas våra signaler, så att nervsystemet vet vad denna iformation ska skickas vidare. I hjärnan bearbetas och tolkas de signaler som tas emot och här jämförs signalerna med vår tidigare samlade information.

Kolla nu in denna bild som förklarar nervsystemet:

Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. Det perifera nervsystemet består av de nervceller som finns utanför hjärnan och ryggmärgen.

Det perifera nervsystemet delas in i två delar:

Sensoriska nervsystemet: den viljestyrda delen. Hanterar skelettmuskulatur och våra sinnen.

Autonoma nervsystemet: en icke viljestyrd del. Sköter om "den inre" världen.

Det autonoma nervsystemet delas i sin tur in i två delar:

Sympatiska nervsystemet: aktiverande del.

Parasympatiska nervsystemet: en lugnande del.

Nervceller

Nervceller tar emot signalsubstanser och för dem vidare i kroppen. Varje nervcell står alltså i förbindelse med usentals andra nervceller. En nervcell består av en mottagardel (dendrit) och en sändardel (axon). Det finns även en cellkropp med en cellkärna och arvsanlag.

Myelinet är ett fettrikt ämne. Elektriska impulser för vidare signalerna genom kroppen och för att isolera denna signal är cellen täckt med myelin. Tack vare myelinet kan signalerna sändas iväg i en hög hastighet. Mellan nervcellerna sker det ingen elektrisk impuls utan här sköts åkandet kemiskt. Nervcellerna rör aldrig vid varandra utan det finns ett tomrum mellan dem som kallas för synapsklyfta. Varje nervcell har en liten blåsa i slutet av sig och denna blåsa är fylld med kemiska ämnen (signalsubstanser). Blåsorna töms när den elektriska signalen når slutet av nervcellen och då åker de kemiska ämnena ut i synapsklyftan. På den mottagande cellen sitter det molekyler som reagerar på dessa substanser och då skickar informationen vidare.

Några exempel på signalsubstanser:

Dopamin: möjliggör muskelrörelser, ger lyckokänslor, medverkar vid kreativa processer.

Serotonin: hjälper till med matsmältning, avgör om miljön är gynnsam eller ogynnsam.

Endorfin: lindrar smärta, påverkar sömn och hunger. Utsöndras vis stress, träning, sex m.m.